Nu är vi på gång!
Ibland behöver en tid att samla sig. Tänka tankar till slut. Eller åtminstone i närheten av slut... Det måste få falla på plats i alla fall. Och när det gör det - då kan en bara luta sig lite tillbaka (symboliskt alltså! ;))) och njuta av det som händer. För nu är det nu. NU händer det!
Fiskrummet tar form!
Om vi nu nöjer oss med bara ett rum...
Det verkar som att det kan bli liiiiiiite för trångt för våra högtflygande planer.
Rummet måste nämligen rymma en hammarhaj.
I naturlig storlek.
Och en hammarhaj är 4 m lång.
Så...
... hur långt är egentligen rummet? Och hur tar en reda på det?
- Man behöver en tumstock.
(Nu behöver en fröken vara snabb i vändningarna. Hitta en tumstock som vi vet finns på ett bra ställe. Vilket var dock en aning diffust i hastigheten...)
- Kan det fungera med den här istället?
- Ja, det fungerar. Den går till 90.
- Eller... den är för kort?
Efter lite diskussioner löser vi det problemet - men konstaterar att hammarhajen är en halvmeter för lång för att få plats i vårt tänkta fiskrum. Så det får nog bli en annan plats till den. Inget konstigt med det. Vi får väl använda hela Vipan! Varför låta fiskarna bara vara i ett rum? Det verkar ju helt orimligt när en tänker på det. :)
Men hajen kräver lite mer arbete - både i tanke och handling. Så vi börjar nog ändå med själva fiskrummet. Där behövs vatten. Och vatten ser ju lite olika ut kan vi konstatera efter att ha tittat och undersökt det ganska noggrant.
- När vattnet är djupt då är det svart. Och när det är grundare då är det ljusblått. Jag målar grundare också.
- Men vatten är väl inte svart, säger en nytillkommen åskådare lite skeptiskt.
- Jo, det har jag sett på Jordtorpsåsen! Hela den sjön är svart för den är så djup!
Hela tiden samlar vi på oss erfarenheter som vi kan ha nytta av.
Det gäller att samla och samla och samla.
En vet aldrig vad en kan behöva...
Hur som helst!
Vi jobbar tillsammans nu. Och det är så väldigt skönt att se och höra...
... samtalen som blir när barnen är avslappnade och jobbar med något som de själva har en önskan om att göra. Orden är vänliga. Omtänksamma. Och engagemanget går inte att ta miste på.
Så får någon inspiration att gå vidare...
Och naturligtvis är det tillåtet! För vem vet vart det leder?
I det här fallet till en clownfisk.
Och ett undersökande och utforskande av olika målningstekniker.
Vem vet när hen kan ha nytta av det?
Tänk om vi hade sagt nej till det!
Tanken svindlar...
Till slut var vi nöjda med den lilla bit av vattenvärld som vi målat.
Och då var det såklart dags att börja fylla fiskrummet.
Självklart måste vi kontrollera så att den får plats också!
Vi vet ju hur det går till.
Det är inte helt okomplicerat att transportera ett så långt vatten.
Men det flöt självklart på bra!
Flöt... ^^
Ja. ;)
Tillsammans klarar vi allt!
Nu var vi ganska nöjda med vårt verk.
Så vi åt frukt i det som nu börjar likna ett fiskrum och så...
... begav vi oss ut med pulkorna!
Härliga snö!
Vilken tur att du kom.
Apropå det.
- Snö är is och vatten blandat. Det vet ju alla!
Visste ni?
I snön kan en ha mycket roligt i alla fall. DET vet alla! :)
Kan ni höra skratten? :)
Alla sätt är bra!
Och vissa mer spännande än andra... ;)
När vi var mätta på pulkaåkning och så smått började känna oss hungriga på mat drog vi oss så sakteliga upp mot gården. Men vi hade inte mer bråttom än att vi hann stanna till och jobba lite med jämvikt. Det är inte så himla lätt... Men kul!
Så åt vi.
Kalops!
Vi tyckte att det luktade kroppkakor...
Men det var kalops.
Lite besvikna blev vi.
Men det var gott med kalops också! :)
Nu håller vi ju ihop våra grupper även över lunchen, så den där lugna goa stämningen som präglade förmiddagens arbete liksom dröjde sig kvar över vilan och även efter. Då satte sig några och började jobba med att...
... göra bilder till egna böcker...
... för att sedan lägga in dem i paddan...
...och där lägga till text och ljud så vi alla kan höra boken tillsammans.
Det är stort att höra på böckerna via smartboarden sedan.
När rösten pratar ur högtalarna - det är stort.
Jättestort!
Men alla ville inte göra böcker nu. De hittade istället en plats där de i lugn och ro spelade Fia tillsammans. Det märks att de är stora nu. De till och med diskuterade reglerna! Och var ganska överens... :)
Det fanns till och med utrymme att få sitta helt ensam och i lugn och ro bygga och tänka sina egna tankar. Det är också stort.
Jättestort!
Och medan vi gjorde allt detta så gjorde den andra gruppen precis samma sak. Fast i lite annan ordning...
Här ser ni en del av deras vattenvärld.
Sjöjungfrur och skepp och sjögräs och stenar och allt. :)
Så ni förstår - det händer lite om dagarna på Vipan!
Imorgon är en annan dag.
Då ses vi igen.
Här.
Där.
Eller båda! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar