... det blev!
Vecka 20.
Som 20 veckor i en.
Om ni förstår... ;)
När bloggen torkar så vet en - antingen händer allt på en gång.
Eller inget.
Men det är ju inte så vanligt...
Så allt.
På en gång alltså!
I alla fall.
Den här veckan gjorde vi våra första besök i förskoleklassen.
Som det pirrade i alla magar!
Både hos de med korta ben och de med lite längre.
Men allt gick fint.
Såklart! :)
När...
... bussen körde fram stegade vi på.
Lugnt och fint.
Röda gruppen.
Blåa gruppen.
Gula gruppen.
Gröna gruppen.
Nu fick Späckhuggarna och Delfinerna vänta hemma på Vipan.
För nu kom också alla barn som fram tills nu tillbringat sina dagar hos dagbarnvårdarna.
Det här var alltså den blivande förskoleklassen som var på resa.
Mot ett besök i framtiden.
Hur fort har tiden gått?
Till en början var det ganska gott om plats i bussen.
Senare blir det lite annat kanske.
Men just nu var det ganska skönt att det fanns plats.
Helst som vissa av oss i det närmaste vibrerade av spänning... :)
Och det var ju inte bara vi som skulle åka buss.
Nej...
... vi skulle också hämta upp våra kompisar på Undringens förskola.
Vissa av dem gamla bekanta faktiskt.
KUL!
Så gick färden på vackra vägar.
Långa vägar.
- Jag tror vi åker till Örebro. Eller Borgholm. Eller Mallis. Eller Göteborg!
- Ja, tänk om vi hamnar på Liseberg.
- NEJ! Vi ska ju till skolan!
Precis!
Nu var det bäst att hålla fokus.
Det finns en tid för Liseberg.
Men nu är det tid för skolan!
Som tur var hade chauffören kört den här vägen många gånger.
Så till slut kom vi fram.
Där ligger den.
Nu är det nära.
Väl framme mötte oss vår nya fröken Marie och alla kompisar som redan går på Glömminge förskola.
Vi samlades i matsalen.
Först skulle alla skor och kläder lämnas i hallen.
Många högar blev det...
Det mesta kom faktiskt tillbaka också. ;)
I matsalen hade Marie förberett för grupperna.
Det var många nya namn att lära sig.
Men det gick ganska bra.
Och vi skaffade oss lite nya kompisar. <3
Vi såg oss omkring i flygande fläng.
Så här ser det ut där vi ska gå in i idrottshallen.
Dit längtar vi!
En grupp fick utforska gården och också börja mäta sig...
Vi återkommer med detaljer!
Några andra fick sjunga och rimma och ramsa tillsammans med Marie.
Andra fick faktiskt gå in i idrottshallen och upptäcka allt som fanns där.
Åter andra fick påbörja en målning vi ska använda till "klassbilden" tillsammans.
Gården erbjuder en hel del som vi inte har på vår gård.
Ett långt rör...
... som en kan springa i kan vi ju bara inte motstå.
Till och med en mamma som följt med kunde ta sig igenom.
Så känn er utmanade Vipanmammor och pappor. :)
Det vi kanske längtade mest till var nog ändå den här fantastiska skapelsen.
En klätterställning med aningens större utmaningar än den vi har på vår gård.
Gissa om vi antog utmaningen?
Vad sa ni? ;)
Såklart!
:)
När det var dags att åka hem var nog alla ganska nöjda.
Och hungriga!
Så var den första dagen över och vi fick åka hem till vårt kära Algutsrum igen.
Kyrkan stod kvar. :)
Lite trötta - men lyckliga - åt vi mat och ägnade oss åt det kända och välbekanta.
Snart var det dags att återvända.
Nästa morgon startade med en ovanlig upplevelse...
En stackars liten död fågel kom till oss.
Upphittad hemma på en Vipas gård.
Efter att vi alla tittat på den bäddades den ner i sin vackra bädd och åkte hem igen.
Till fågelhimlen.
<3
Vi åkte tillbaka till Glömminge.
Här fick vi måla på tyg!
Jo.
Det är sant.
Det fick vi!
Under våra händer...
... växte bilden av alla våra initialer fram.
- Ni får göra dem så vackra ni vill, sa fröken Mia som följt med från Undringen.
Hon behövde inte be oss två gånger!
- Min bokstav gråter. Men den är glad!
Tillsammans skapade vi en helhet.
Så som vi gillar det!
- Är ni färdiga med er bokstav nu? Då ska ni få måla ögon. Ett eller två.
Sagt och gjort!
- Och så kan ni rita en hand!
- Ska vi rita av våra egna?
- Det gör ni som ni vill. .
Så det gjorde vissa.
Alla blev olika.
Men färgsprakande.
Glada.
Många.
Tillsammans! <3
Härligt att möta någon som tänker som vi! :)
- Nu får ni flytta ett steg till er kompis plats. Där får ni rita en mun. Så ni kan prata med varandra.
Är ni lika nyfikna som vi på att se hur det blir när allt är klart?
Då får ni vänta lite...
Vi tänker jobba länge med den här bilden.
Det är själva poängen.
Tillsammans!
Ja.
Det var två dagar det.
Det tar tid att samla ihop sig efter en sådan här resa.
We'll be back!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar