onsdag 14 augusti 2013

Experimentlust



Vi människor fungerar lite så att vi försöker skapa ordning i tillvaron. Naturen själv strävar efter motsatsen - entropi - dvs oordning! Tänker en på det en stund så är det mycket som faller på plats. Ni vet - när en tycker att en precis städat och så ser det ändå ut som en bomb briserat! Tvätten som förökar sig, saker som ligger överallt. Saker som försvinner! Skönt att ha en förklaring nu? ;) 

På Vipan är vi inte så mycket annorlunda än människor i övrigt. Vi försöker att ordna det för oss så att det ska bli som vi har tänkt. Men - naturen vill annorlunda! Och det är barnen, som fortfarande har naturen nära sig, som vill annorlunda. Annorlunda BRA

Det började i morse. En fröken kommer till jobbet. Hen har en plan! Vi ska ut och påbörja arbetet med att tillverka lite tjusiga placeringskort till oss. Ordning?  Nu ska vi bara hitta alla saker vi behöver. MEN! Hen kliver istället rakt in i ett experiment
 
 
- Titta! Här fyller jag på med såna här i skålarna. Titta vad många! Där är bara en. Han är chefen! Är det här ett experiment? 
 
Nog är det det!
 Inte kan en ägna tiden åt att plocka ihop målarsaker då,  när det sker så spännande saker. Nej, då får det bli experiment!
 
 
 
 
För visst är det ett experiment att upptäcka hur sakers massa påverkar en vågskål. Och hur kan det vara så att "chefen" kunde bestämma att vågskålen skulle väga över på hens sida trots att hen bara var en o den andra vågskålen innehöll flera?  Så nu pågår det här experimentet kan en säga. Är vi överens om vem/vilken som är "chefen"? För här gäller det ju att en - precis som vi pratade om i det senaste inlägget - får göra sina egna erfarenheter! Om "chefen", om massa och om hur storlek o massa inte alltid hänger ihop... Bland annat. Vi återkommer! 
 
Sedan plockade ändå fröken ihop målarsakerna och vi gick ut för att skapa. Då kunde en kanske ha en tanke om att det skulle göras placeringskort... Och visst - det började så. Men så påbörjades ett annat experiment...
 
 
Och vi är ju här för att leka och lära så - ja, vi lät det hända helt enkelt! En blir ju sugen bara av att se på bilden tycker vi. Och då skulle ni ha sett hur barnen arbetade tillsammans och förundrades över hur många färger en kan åstadkomma med bara röd, blå och gul flaskfärg.
 

En får fundera lite på hur en vill att det ska se ut...
 

... och det enda som verkar tvärsäkert är att inget blir det andra likt! Annars försöker vi ju att inte vara så tvärsäkra. Alls. Men just i det här fallet är det riskfritt. Eller? ;)


Att måla vykortsstort förslår inte så långt. Upp med STORA papper! Då kan en måla tillsammans.


Inte bara färgen är ett val...


... utan också tekniken! Och varför nöja sig med bara en?
 
När alla som ville hade fått måla av sig lite så tog vi oss en promenad ner till grönområdet bara. Och...
 


 ... varför bara gå när en samtidigt kan leka "följa John"?

 
När vi kom hem passade vi på att ha lite musik-quiz. Gamla kända favoriter av Astrid Lindgren flödade ur Karins gitarr och barnen var inte sena att känna igen tonerna. Och så sjöng vi!
 
Ja, det var denna dagen på Vipan! Lite som Bofinken... Men ändå - nåt helt annat.
 
Vi ses imorgon, som vi brukar.
 
Här. Där. Eller båda!

1 kommentar:

  1. Ser att lillasyster är nyfiken. Mysigt att se att hon söker upp storasyster på gården.
    /Sofie

    SvaraRadera