Säg HEJ...

... till våra nya kompisar - "köttätarna" och mimosan! 

                   Venus flugfälla

                     Flugtrumpet

                   Mimosa (Sensitiva)

ÄNTLIGEN ville de börja på Vipan! Ett tag trodde vi att de ALDRIG skulle komma. Men de var nog bara lite blyga... Nu får vi vara lite försiktiga med dem så de vill stanna! :) Kom gärna in och hälsa på dem!

Ha ett skönt lov nu, ni som ska vara lediga! Vi andra ses imorgon. 

Här. 

Där. 

Eller båda. 

 

Dagen efter kvällen före...

... kände vi oss laddade med ny energi!

 

 Och något tycks redan ha hänt - kalasens tid verkar till exempel vara om inte över så i alla fall på upphällningen! Trygghetscirkeln - the Circle of Trust -  har gjort det igen. Såklart! Låt oss minnas det när andra "kalas" kommer på tapeten... <3

Barnen har idag, precis som de flesta andra dagar, varit i sina små grupper. Torsdagar är ju idrottsdagen och att få gå till Rydberggården med 8 barn (hade alla varit på plats hade det ändå inte varit fler än 11) tror jag att de flesta tycker är skönt. Men förvånande...

- Är det bara de här barnen som ska ha gympa idag? Är det så? Är det bara vi? 

 

Ja. Jo. Men det är ju inte så bara... :)

 

För på det här sättet blir det plats att kunna prova sina vingar lite och kunna få sina önskningar uppfyllda...

 

- Kan vi inte köra dansstopp?

 

Klart vi kan!

 

Ni vet hur en gör?

 

En fröken sätter på musiken så högt det går (vilket inte blir så väldigt högt i en CD-spelare från antiken... men ÄNDÅ!;)))) och så får en dansa, eller springa eller röra sig som en känner för tills musiken tystnar. Då...

 

... ska en stanna och stå stilla som en staty. Och vilka statyer vi fick se!  

 

 

Så lades det till rockringar som en fick stå staty i...

 

 

När vi inte orkade springa längre övade vi oss lite på turtagning och lekte "följa John" med rockringarna...

 

Varken turtagning eller "följa John" är det enklaste en kan ägna sig åt. Men vi gjorde ett ärligt försök - och övning ger färdighet!

 

Och så till slut kom den fram - luftballongen!

 

Att balansera en boll på den när hela "havet" stormar kräver koncentration och samarbete.

 

Men det härligaste av allt är nog ändå att få sitta under ballongen och ha hela regnbågen över sig samtidigt som vinden fladdrar runt hela kroppen.

 

Apropå härligt...

 

... så är nog nästan det bästa av allt när det är dags för avslappning. Idag fick alla som ville få lite "sjal-massage"... Fjäderlätt beröring och stillsam musik.

Skööööönt!

 

- Nu är det dags att smyga ut och klä på sig...

- Nej! Inte än! Kan vi inte ha massage mer? Det hade vi på Bofinken.

- Ja, det måste vi ha.

 

Det bästa med att bo och jobba så här "på landet" är att en när som helst kan få härliga naturupplevelser när en minst anar det.

- Kalvarna kommer!!!

 

När vi kom hem till gården igen verkade gänget som haft andra aktviteter under förmiddagen på något mystiskt sätt ha blivit inspirerade av rockringar också...

 

 

 

Men de flesta var inte helt otippat engagerade i olika tekniska aktiviteter i snicken...

Även inne är konstruktion något som många tycker om och en får se de mest fantastiska skapelser växa fram på dagarna. Det är en stor fördel vid en jämförele med hur det var förra läsåret - att vi nu kan låta saker få stå kvar så en kan fortsätta bygga vidare och inte behöver riva allt varje dag. För det förstår en ju att om en har lagt ner så här mycket jobb så är det ju inte roligt att behöva förstöra det.

 

I det här rummet gör vi - inte förstör!

 

Ni vet hexagonen som byggdes häromdagen?

Ja... det stannar ju inte där såklart!

 

Pedagogen står i köket och fixar mellanmålet då en röst hörs:

 

- Vad kallar man en niohörning?

- Oj, har du gjort en sån?

- Ja! Kom får du se!

 

 

Mycket riktigt!

 

- Nio heter nona på grekiska.

- Nona. Jaha. Nona. På grekiska?

- Ja. Så hexa som i hexagon betyder sex.

- Jaha... nonagon då?

- Ja, du har byggt en nonagon.

- Ja. 

 

Vaddå? Om vi har glömt att vårt tema är vatten? Självklart inte! Men vi kan göra många saker samtidigt! :) Idag bjöds vi på polkasallad (av polkarödbeta alltså) till lunchen. Och gissa vad vi såg då? Jo...

 

- Kolla! Det är rosa vatten!

 

 

Ja. Så inte nog med att vatten kan vara blått och vitt och ha "isfärgen" ( ofärgad och genomskinlig alltså) och vara svart på natten, så kan vatten alltså också vara rosa. Men det stannar inte där. Såklart.

 

- Oj, hur ser det där vattnet ut nu?

- Brunt!

- Men... hur blev det så?

- Löven är ju bruna och så har färgerna liksom runnit ut i vattnet...

-Jaha!

 

 

Och...

 

- Va'?! Jag trodde vatten var blått! Vad är det här för färger?

- Grönt. Och mörkgrönt... Och brunt!

- Jaha, men är inte vatten blått?

- Nej, men de har ju målat med det här.

- Jaha.

 

Ja, inget är alltså bara på ett sätt. Och det är väl skönt...

Det kan ha många olika färger - men ändå är det samma vatten.

Sedan får ni dra era egna slutsatser. :)

 

Ni som är lediga imorgon

 

Ha en jätteskön helg!

 

Vi andra ses ju imorgon.

Här.

Där.

Eller båda.

Som vanligt! ;)

 

 

 

 

 

Tack!!!

För att ni kom.

 

För att ni lyssnade.

 

För att ni ORKADE!!! (Vi ska säga till hen som pratar så fruktansvärt att en kan sprida ut talet lite över tid... Eller bli fotbollskommentator i radio!)

 

För att ni förstod.

 

För att ni delade med er. 

 

För att ni bidrog.

 

För att ni är med. 

 

För att ni... 

... är NI! Ni är bäst!

Tack! 

Vi ses!

Här.

Där. 

Eller båda.

Nu...

... väntar vi bara! På föräldramötet alltså! :)

Alla är spända... Fröknarna är nog lite oroliga att ni ska anmärka på städningen kanske. Men det gör ni väl inte?  Ni vet ju det där om att dammråttor i hörnen bara betyder att någon har gjort nåt roligare än att städa? PRECIS så är det hos oss! Fast så många dammråttor kanske vi inte har. DEN städningen sköter ju inte vi! ;) Men det kan ju hända att ett och annat kanske inte har hunnit till sin rätta plats... Men imorgon kanske vi blir städsugna! Den som lever får se! :))) 

Barnen är spända av en helt annan anledning...

- Ska de leka nu igen? 

Ja. Det ska ni väl? Minns ni förra mötet? Då började vi en bygglek till barnen. Vad vill ni leka nu? För i byggen är vi rätt avancerade nu... 

- Titta, vad högt jag har byggt!

- Ja, fantastiskt! Vilken form är det?

- En kvadrat!

- Men titta på min då!

 

- Ja, oj! Den liknade formen på getingboet vi hittade i hjärtanträdet!

- Ja faktiskt!

- Vad kallas den formen, undrar pedagogen? 

- ... En, två, tre, fyra, fem, sex. Sexhörning... En hexagon! 

Frågor? Inga frågor! :) 

Ni vet det där med språk... Det är fantastiskt! Om ingen säger att det är svåra ord - ja, då kanske de inte finns? Då finns det bara ord. Många ord! Det gillar vi! 

För övrigt har vi idag tagit ett finfint foto av våra vackraste jag. Det gick hur snabbt och smidigt som helst och inte en endaste protest hördes. Hoppas det gick bra för er som ville ha enskilda bilder också.  

En del diskussioner om vackra kläder och frisyrer har det däremot blivit. Och visst var de fina idag allihop! Precis som igår. Och i förra veckan. Och i förrgår... Vi är ju alla vackra. På vårt eget vis. Alla dagar. Alltid! Oavsett vad vi tar på oss. Eller hur? Så vackra personligheter som alla barnen har så kan de ställa upp i vilken skönhetstävling som helst. Vilken dag som helst. Och vinna! Var och en! 

Apropå skönhet...

... hamnade vi i ett skapar-flow idag! 

Det kanske är det här NI vill göra imorgon? :) Ni får! Om ni vill. 

Kan ni känna hur färgen minskar friktionen och låter händerna lätt glida över papperet? Hur färgen sipprar upp mellan fingrarna och gör roliga ljud? Hur fantasin ger händerna fritt spelrum och låter dem röra sig som de vill? Mönstren blev symmetriska. Men vad som hände inuti... Det kändes i alla fall lugnt när en stod bredvid och såg på när fantasi, kreativitet och lust möttes för att leka! Och allt emellanåt fyllde på med en skvätt färg...

Även om mönstren blev olika var det fascinerande att se,  hur att jobba med båda händerna samtidigt var något som blev självklart när händerna var det enda redskap en behövde koncentrera sig på! 

Ja, då får vi väl se vad ni är sugna på att göra imorgon då... Spännande! Om ni inte kommer på vad ni är sugna på, kan hända att det finns några förslag att välja bland.

Oroa er inte!

Då VET vi i alla fall att vi SES imorgon kväll på Vipan de flesta av oss.

Annars ses vi ju alltid här!

Roligast är ju om vi ses på båda ställena.

Förstås!  

Vatten är...

... halkigt!

           
 - Oj, vad halt! 

Barnen halkade omkring bland stenar och löv i "lilla skogen" bakom Pingvinen! 

 

- Varför är det så halt, undrar pedagogen? Så brukar väl inte stenarna vara?

- Det är för att det är blött!

Jaha... Vattnet igen alltså! Så på frågan "Vad gör vatten?" kan vi nu också svara halka. Bra. Då vet vi. 

För övrigt är hela skogen numera gul. 

Gul - som om hela solen hade halkat ner och runnit ut över både träd och mark. Gul - som guld. Eller som en ros... 

... som vi gjorde av lönnlöv! Naturen är fantastisk, som vi brukar säga!

För den halvan av gruppen som inte gick till skogs stod det idag idrott på schemat. Schemat är ett fantastiskt hjälpmedel för oss alla. Det gör att alla får en överblick av dagen. En vet vad som väntar. En vet var en förväntas vara. Det minskar "irrandet" som ibland kan uppstå både på insidan och utsidan av små som stora kroppar och knoppar...  

... och det bästa är att en klarar det själv. Som med allt annat så strävar vi efter att tillvaron ska vara hanterbar, begriplig och fungera för alla. En kombination av färger, bilder och ord gör att veckan nu är ett begrepp som en kan ta in. Fylla med innehåll. En gemensam referensram för oss alla. Det är gott!

Ja... Men då ses vi imorgon då! De flesta av oss i alla fall. :) Till er andra säger vi 

Trevlig helg! 

Vi ses i en hall nära er.

Eller på en blogg - ett par klick bort.

Eller båda! 

Två spår - ett TEMA

Vatten är fantastiskt! Prova att ha vatten i tankarna hela tiden och var öppen för var ni ser vatten - i alla dess fantasiska former. Det finns överallt! Som dimma t ex...

- Igår såg jag dimma hemma! Tänk om vi kunde fånga den.
- Ja, hur skulle du göra då?
- Ta en hink med lock!

Det enkla är oftast det bästa. Och självklart triggas pedagogernas tankar att fundera kring dimma - och hur en kan göra om en skulle vilja fånga den... Vi får se hur det slutar.
Vid frukostbordet upptäckte vi att dimman hade kommit till oss. Kanske ville den bli fångad? I alla fall en stund...

Men faktum var att när vi kom ut upptäckte vi något ännu mer fantastiskt...

- Titta, det kommer dimma ur munnen!

- Ur min med!

- Oj, har alla en dimma i sig?

 

Ja, idag verkade det inte bättre! Alla hade en dimma i sin kropp. Brinner det i oss? En viktig fråga. Och väldigt nära "sanningen"...

 

 

 

- Titta! Dimman har fastnat i spindelnätet!

 

Vilken spindel va'?! :)

 

Vi var tvungna att prova det där med dimma lite till så vi kollade vad som händer om en andas på en spegel...

 

 

... som fått ligga en stund i kylen.

 

Och vet ni vad?

 

 

Den finns där med!

 

Vi funderar lite på hur det blir dimma:

 

- När man blandar varm luft med kall luft - DÅ blir det dimma!

 

Visdom!

 

Det där med vattnets olika former hör ni... Det är lite där vi har tänkt oss att lägga fokus.

 

Hur tänker vi då?

 

I läroplanen för grundskolan (ja, det är ju det vi förbereder oss för att möta med all förförståelse som är möjlig och med massor av erfarenheter att knyta an ny kunskap till) står det:

 

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 1–3:

Material och ämnen i vår omgivning

Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.

Ja, så då gör vi väl det då. Och närmar oss det på alla sätt en kan tänka sig och på det sätt som passar 5-åringar bäst - med hela kroppen och med alla sinnen.
Ni vet ju hur vi har byggt kanaler och sett saker flyta och sjunka (eller "drunkna"... egna referenser som sakta utökas...) och nu går vi in i nya faser. Eller aggregationstillstånd. Alltså alla former som vatten i det här fallet kan befinna sig i. Vi använder oss också av ordet former när vi pratar med barnen. Det visar sig nämligen att när elever i skolan möts av att vatten kan ha olika former så är erfarenheten som många av dem har till ordet form, trianglar och kvadrater. Det är former som de känner igen! Men det verkar mycket märkligt att vatten skulle ha formen av en triangel. Och också märkligt att i sitt eget huvud försöka förstå det medan en samtidigt förväntas fundera kring molekylers rörelsehastighet... Ord har många betydelser. Vi gillar ord. Och det blir inte så konstigt när en får uppleva med hela kroppen.

Jo. Det där med flyter/sjunker - det är inte så att vi bara släpper det. Vi håller på för fullt att färdigställa en hel hamn full av båtar...

 

 

 

 

En del är gjorda av bark - vilket var ursprungsidén - en del av annat material som flyter. Än så länge är det trä som gäller... Men var det slutar det vet ingen! Än. :)

Förresten - apropå vatten - vi funderar mycket kring hur vatten ser ut, vad vatten gör och var vatten finns? På den första frågan - hur vatten ser ut - svarade många blått. Vad säger ni?
För vi upptäckte nämligen att det inte var den enda färgen... Men kolla ni också!

Vi ses då!

Här.

Där.

Eller båda.

 

Och snart på föräldramötet!!! Åh, vad det ska bli roligt! :)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kan inte...

... få nog av att se när barnen av egen kraft och med tro på sin egen förmåga hittar strategier för att hantera sin verklighet. Vi hade kunnat kalla det problemlösning - men klangen blir negativ. Problem? Nej, det är inte så ett barn som känner sig trygg i tillvaron ser på saker de inte bemästrar än. Än kan vara det vackraste ordet i svenskan förresten! Det signalerar hopp, tillit och tilltro till sin egen förmåga. Glöm inte ÄN!

På Vipan använder barnen sig ofta av varandras kompetenser. Och vad slår att känna sig omgiven av kompetenta personer vart en tittar? Att veta att en alltid kan få hjälp när en behöver det. Och att inte alltid vara beroende av en vuxen. Vi finns ju såklart alltid där vi vuxna! Och det vet barnen. Men vi vuxna är fyra - kompisarna 21. You do the math! ;) 

Att lära sig ett språk och därmed lära sig att kommunicera med omvärlden är en grundläggande kunskap av en i det närmaste livsavgörande dignitet. Tänk er själva hur livet skulle vara utan talförmågan! Somliga - inga namn ;))) - skulle i alla fall få problem! Som tur är så språkar vi alla ganska bra på Vipan. :) Det vi är på god väg att erövra nu är skriftspråket. Det finns en slags naturlig lockelse i det och alla är sugna. 

Att vara sugen underlättar alltid lärande! Så idag satte vi oss framför en dator för att skriva av oss lite. En "princip" vi har är att aldrig låta ett barn sitta ensam där - lärande sker bäst tillsammans med andra. I det här fallet började det med en pedagog o ett barn. Men så hände något som krävde vuxennärvaro och ett barn i lärprocess blev ensam m en dator. Men inte länge...

- Hur ser x namn ut? Hur skriver man? 

- Jag vet, säger någon i ett förbipasserande gäng och börjar bokstavera. 

- Hur ser F ut?

- Här! Du kan titta här, säger en av vännerna och visar på barnens egna pärmar. Här ser man! 

Med hjälp av en vän (eller tre...) kan en bli sitt bästa jag. Åstadkomma saker en inte trodde att en kunde. Och det är inget konstigt med det. Självklart hjälps vi åt. För nästa gång är det ju jag som behöver hjälp! Tillsammans - det är fint det! 

Apropå tillsammans så har vi delat på oss idag igen! Då blir tillsammansheten nästan ännu bättre... Halva gruppen gick nämlige på idrott idag. Mer om det senare! Men bra var det hörde vi.

Imorgon är det marknad och flera ska vara lite extralediga så till er säger vi

TREVLIG HELG! 

 Och vi andra - ja, vi ses ju. Här. Där. Eller båda! :) 

Vatten, vatten!

 

I vårt nya arbete om vatten har vi delat in oss i två nya grupper. Så farväl till Blå Kaningruppen och Jordtorparna sålänge. Vad de nya grupperna kommer att heta vet vi inte ännu. Det kommer säkert förslag...
Vad vi vet är att vi med liv och lust tagit oss an vårt nya arbete. Det undersöks hurvida olika föremål sjunker och flyter.
Det har börjat komponeras på en ny sång... vatten, vatten. (Vi får se vad det blir) Det finns massa fina förslag bland barnen om vad en vattensång innehåller. Och vilka ljud som kan passa att ha med. Hur låter vatten egentligen?

När utegruppen först gick ut i dag fick aktiviteten en annan inriktning än vi först tänkt. Vårt gamla hjärtanträd är på fallrepet och det ville vi hjälpa på  traven.

 

Kära gamla hjärtanträdet

I själva hjärtat har det bott bålgetingar. Så förgänglighetens förvandling är i full process. När vi karvade ut trät kom vi till själva bålgetingbot! Mycket intressant!

Alla träbitarna kom sedan väl till pass som barkbåtar i vårt vattenexperimenterande. Dessutom konstaterade vi att vatten är en god hjälp när allt levande går till sin förvandling. Stora tankar...

Barnen var helt fachinerade av hur träbitarna flöt uppigen efter att de tryckt ner dem under vattnet.

-Varför flyter dom?
-Dom är inte så tunga
-För att det är luft i dom, i små hål som man inte ser.

 -Titta jag har gjort ett vattenfall!

Barnen släppte ner små bitar av bark i en vattenbana. De uforskade hur fort barkbitarna kunde åka i förhållande till vattenmängden de hällde ner.

-Om man häller vatten så åker dom!

Han hade konstaterat att det gick fortare om han hällde vattnet med kraft från hinken åkte barkbåten fortare.